Fjäderlätta steg

Regnet mötte oss på torsdagsmorgonen, men vad gjorde det när VÄRLDENS BÄSTA INOMHUSAKTIVITET väntade. Att gå på uggelcafé var dagens mål. Förväntansfulla men för rädda för att hoppas på magi tog vi oss till Tsukishima där Fukouro no Mise ligger (härefter omnämnt som uggelcaféet, på Jossans begäran). En slumrande stadsdel med små gränder och inte en västerländsk turist så långt ögat nådde.

Med paraplyn i handen spankulerade vi längs pittoreska gator med fiskebåtar guppandes i en kanal. Här såg vi barn! Hittills har vi sett väldigt få av dem. Adam bjussade på en slice kuriosa: Japans barnafödande går neråt. Få vill helt enkelt skaffa barn och det här gör att det ser mörkt ut när det gäller framtiden. Vem ska ta hand om alla gamla?

När vi steg in på uggelcaféet kände vi direkt att det här var värt varje yen. På pinnar och hyllor satt sju sortes ugglor, en buffé av lycka! Jossan var gråtfärdig av eufori för man fick inte bara titta på ugglorna, man fick hålla i dem och klappa dem också.

"Fantastiskt, fjädrigt och alldeles... alldeles underbart"  - Josefin Larsson 2014-03-13

Med fåglar på huvudet och axlarna minglade vi med andra besökare, som var japanska.
Ingen kunde engelska, men vad gör det när det enda ord man behöver är kawaii (söt) för att bonda?

På väg hemåt åkte vi till Ginza för att försöka hitta den världberömda Jiros sushi, som serverar välkomponerade sushisymfonier. Men efter någon timmes snurrande och hungern skrikande i magen fick vi erkänna oss besegrade och åka vidare.

Kvällen bjöd oss på en stämningsfull jazzbar med filmaffischer med skådespelare från Hollywoods guldålder på 40-talet. Därefter begav vi oss till Pin Pon bar där man förutom dricka även kunde spela tv-spel, ping Pong och diverse sällskapsspel. Bra kväll!
Och torsdagens uggelfyllda aktiviteter fick oss att vandra med fjäderlätta steg hem till våningssängarna.

/Sofia och Jossan

Dag 2 - Vi och Tokyo står för musiken

Dag 2 började med lätt stroosing i Asakusa, med solen som värmde våra vintertrötta kroppar. Marknadsgatan bjöd på stort och smått tingeltangel, allt från lyckokatter till traditionella pappersparaplyer. 

Glassburgarna fångade vårt intresse. Vad sägs om en glasskula inklämd mellan två frasiga bröd? Adams betyg: 8/10

Tempel - check. Vi fotade templen. Japanerna radade upp oss och skrek cheesuuuu! 

Under vår stroosing väckte också Adam känslor. En gammal fiskarman berömde hans anlets drag - vackert, var ordet han använde.

Eftermiddagen tillbringades i Akihabara, teknikens Mekka. Spelhallarna var många och högljudda. Man tar sig an första våningen och tänker "jefflar vilken ljudvolym!" Sen jobbar man sig upp i 10 våningar och volymen stiger i takt med våningarna. Skrikandes coachade vi varandra genom Super Mario och trumspel. När markplan mötte fötterna igen tyckte vi att den ljudvolym som först fick oss att rygga tillbaks nu snarare kunde liknas vid mysig hissmusik. Allt är relativt.

 

Kvällen avslutades med lajvspelning av självaste herr Joel Lindberg. I ett skrymsle till bluesbar trycktes guran i handen på honom och där satt vi till långt efter stängning. 

Tokyo - ett hörn av himlen?

Japan är allt vi trodde att det skulle vara och ganska mycket mer! Uppvärmda toasitsar, ja tack! Beställa sin middag i en liten maskin, ja tack! Spendera timmar i sjuvåningshus fyllda av olika spel, ja tack! Finns himlen så ser den ut som Tokyo.

Med dygnet åt helvete felvänt kämpade vi oss ut på Tokyos gator igår. Redan då visade sig staden från sin bästa sida, eller snarare dess invånare. Välkommen till trevlighetslandet! Här finns mysiga barer med personal som mer än gärna vill träna sin engelska genom att spritslar glädje över en. "I like music from Sweden, guess the band" säger en bartender på ett skönt hak. ABBA, Europe, Robyn, Avicii gissar vi. Men nej, rätt svar var betydligt mer oväntat än så: Dirty Loops! Därefter spirade vänskapen mellan oss och vi ritade teckningar till varandra och drack saft natten lång.

Förutom trevligheten tog lugnet här i Tokyo mig på sängen. Det är asstort och folkhorder både till höger och vänster och ovanför en. Men konstigt nog är stressnivån betydligt lägre än i Stockholm. 

Folk springer inte. Folk cyklar som att de är på semestertur. Folk står prydligt och lugnt och väntar på att få korsa vägen eller hoppa på tunnelbanan. Lugnet kanske något att ta med  sig hem utöver souvenirerna? 

Apropå tunnelbanan - det varnas mycket för smygfotografering under kjolarna i uppåtgående rulltrappor. Så om Tokyo är himlen så kanske det är den lite mer smutsiga biten av himlen? 

/ Sofia

  

Första Brevet Hem

Väskorna är snart packade. Imorgon bitti sätter vi oss på ett plan till Japan. I den här bloggen tänker vi försöka rapportera alla våra framgångar och bakslag så att alla våra kära vänner och bekanta hemma i Sverige har möjlighet att uppleva resan i andra hand.

Vi blir fyra stycken som åker iväg, och här är en kort beskrivning av oss.

Adam C Holmlund
Stamina: 9/10
Rage: 3/10
Styrkor: Bra att ha. Språkrör. Kartläsare. Orädd krigare. Kan springa snabbt. Lång.
Svagheter: Oorganiserad. Slösaktig. Blir glad över minsta lilla.
Finishing move: Night(e)scape

Joel Lindberg:
Stamina: 5/10
Rage: 4/10
Styrkor: Uthållig. Medlande. Vårt eget uppslagsverk. Bra på limericks. Kan fåglar. Lång.
Svagheter: Ofokuserad. Matkinkig. Vill in på sjukhus.
Finishing move: The Poetry Slam

Josefin Larsson
Stamina: 7/10
Rage: 7/10
Styrkor: Organiserad. Dras till söta saker. Kan gå långt och snabbt. Tossig. Lång.
Svagheter: Organiserad.Tål inte snarkningar. Behöver socker. Lättskrämt lamm. Lokalsinne - 0
Finishing move: Mojito Madness

Sofia Johansson
Stamina: 3/10
Rage: 9/10
Styrkor: Vill mycket. Peppad. Aggressivt social. Ond. Regissör. Lång.
Svagheter: Arg vid hunger. Snarkar. Kan inte gå långt eller hoppa högt.
Finishing move: Power Persuade


Vi hoppas verkligen på att alla som följer med och läser lämnar kommentarer i mängder! Det är alltid roligt att höra hemifrån när man är ute i världen och flänger.